Designa ett fint brevhuvud

Jag gillar att basera mönster på befintliga mallar – främst för att spara tid. Så låt oss börja om med mallen ”Personal Letter 6” från del 1. Innan du börjar ska du göra en kopia av mallen som beskrivits tidigare.

Du börjar redigera mallen genom att ställa in ett nytt styckeformat för alla brevhuvudelement: Markera först texten i det nedre textfältet, välj ett mer tilltalande teckensnitt (Hem | Tecken), högerklicka på det markerade textblocket, välj Styckeformat från snabbmenyn och klicka sedan på knappen Ny från text för att t.ex. skapa styckeformatet ”Brevhuvud”. När du är nöjd med dina styckeinställningar klickar du på OK och tillämpar styckeformatet.

Jag valde Open Sans Condensed Light till 10 pt och ställde in radavståndet till ”Flera, 1,5 rader”. Därefter använde jag samma styckeformat på det övre brevhuvudet. Ja, jag vet, resultatet är inte så imponerande – ännu. Men vi har bara börjat.

I nästa steg raderade jag de horisontella raderna från brevhuvudelementen med hjälp av pil- och backstegstangenterna. Sedan anpassade jag fälten som ska visas på brevhuvudet. Jag lade till ett företagsnamn till den övre delen och ett bankkontonummer till den nedre delen. Försök inte skicka mig pengar – det är bara ett exempelnummer.

Ställa in sidmarginaler

Om du vill ställa in ett brevhuvud på höger sida måste du ge de återkommande elementen lite andrum genom att redigera sidomarginalerna. Detta görs genom Layout | Sidmarginaler | Mer. Jag valde 2,5 cm för alla marginaler utom den högra, som jag ökade till 5,5 cm.

Följande steg kan utföras antingen på huvudsidan eller i normal vy. Jag föredrar att använda huvudsideläget eftersom det har det modifierbara innehållet (datumrad, hälsning och andra liknande data) bortsett från de fasta designelementen (brevhuvud, logotyp, sidnummer). Kort sagt: Det är mindre förvirrande på det här sättet.

Så låt oss överföra befintliga textramar till huvudsidan. Detta görs enligt beskrivningen i del 1: Välj båda textramar med Skift-klick, klipp dem från sidan med Ctrl+X, aktivera huvudsidan med Vy | Huvudsida och klistra in rutorna på plats genom att trycka på Ctrl+V.

Nu är det dags att flytta de två textramarna till det tomma utrymmet till höger. Det går att göra detta på flera olika sätt, men det enklaste är att använda dialogrutan Egenskaper. För den översta textramen väljer du den horisontella positionen ”Höger, Relativ till sida, Förskjutning 1 cm” och den vertikala positionen ”Övre, Relativ till sida, Förskjutning till 7,8 cm”. Ställ in bredden på ramen på 4 cm på fliken Format. Om du vill justera ramhöjden kan du antingen använda musen eller fliken Format i dialogrutan för objektegenskaper.

Liknande justeringar flyttar den undre textramen till det tomma området: Ställ in det horisontella läget på ”Höger, Sida, 1 cm” och det vertikala läget till ”Botten, Sida, 1 cm”. Om du vill anpassa texten med botten av ramen klickar du på fliken Inre text och ställer in den vertikala justeringen till ”Botten” – det är den tredje ikonen från vänster. Innan du stänger dialogrutan för objektegenskaper justerar du ramen till samma bredd som den övre ramen (d.v.s. 4 cm).

Detta är ett bra tillfälle att skapa en horisontell stödlinje för adressfältets position i brevet, som beskrivs i del 1: Välj Visa | Objektläge när du har återgått till standardvyn, och dra sedan muspekaren från den övre linjalen tills stödlinjen berör linjens övre kant med din postadress.

Placera en logotyp

Om du undrar över vad det stora tomma hålet uppe till höger är: Detta utrymme har reserverats för logotypen. Kom ihåg att växla tillbaka till huvudsidan innan du fortsätter (Vy | Huvudsida).

Denna guide använder en smal exempellogotyp. Den importeras till huvudsidan med Infoga | Bild och välj bildfilen – i detta fall en PNG som jag förberett tidigare.

Oj. Observera hur TextMaker placerar logotypen uppe till vänster på sidan. Istället för att skala och anpassa logotypen med hjälp av musen så kan vi använda den mer precisa dialogrutan Bildegenskaper. Högerklicka på bilden och välj motsvarande menyalternativ.

På fliken Layout i dialogrutan för objektegenskaper ställer du in den horisontella positionen till ”Höger, Relativ till sida” med en förskjutning på 1 cm. Bibehåll den vertikala positionen vid ”Övre, Relativ till sida”, men ändra förskjutningen till 1 cm. Om du klickar på OK har du bara flyttat ditt problem. Låt oss istället fixa skalningen också.

Växla till fliken Format för objektegenskaperna och se till att kryssrutan ”Behåll proportioner” i avsnittet ”Skalning” är markerad. Ställ in breddvärdet under Storlek till samma nummer som du skrev ned när du ändrade storlek på textramarna. (Värdet var 4 cm om du inte skrev ned det.)

Beroende på logotypens höjd kanske du måste flytta den översta textramen nedåt. Detta kan antingen göras med musen genom att justera de mellersta punkterna i den horisontella ramen eller genom att redigera textramens objektegenskaper för att öka den vertikala positionen.

Växla till Arkiv | Skriv ut om du vill se hur saker och ting ser ut utan att bli distraherade av stödlinjer. Det ser bra ut, men kanske aningen för löst.

En vertikal linje kan bidra till att separera brevhuvuddata från brödtexten. Stäng förhandsgranskningen, återgå till huvudsidan och välj Infoga | Linjer | Linje. Klicka på en plats mellan toppen av exempellogotypen och höger sidmarginal, håll Skift och dra ned musen tills du når botten av sidfoten.

Skift-tangentmodifieraren begränsar linje- och rotationsvinklarna. Linjer begränsas till 45 graders steg, bildramar roterar i steg om 22,5 grader. Det sistnämnda blir viktigt i ett senare skede.

Resultatet är en tunn vertikal linje, som är mer eller mindre jämnt fördelad mellan logotypen och höger sidomarginal. Om positionen eller längden inte är helt rätt, kan du alltid justera linjen med antingen musen eller – vilket du kanske redan gissat – dialogrutan Egenskaper.

För det sistnämnda tillvägagångssättet högerklickar du på linjen och väljer Linjeegenskaper från snabbmenyn. Jag gör saker och ting enklare att hantera genom att ställa in den horisontella positionen på ”Höger” och justerade förskjutningen till 5,25 cm. Sedan såg jag till att förskjutningen för den vertikala positionen var 1 cm.

Linjens längd kan också justeras genom dialogrutan Egenskaper (fliken Format, ”Höjd”), men den här metoden är besvärlig eftersom det inte finns någon ”Verkställ”-knapp – du måste ändra höjdvärdet, klicka på OK, kolla resultatet, öppna linjeegenskaperna igen, redigera värdet, klicka på OK ... Istället valde jag att dra linjens nedre punkt till en acceptabel höjd för hand (med hjälp av Skift-tangenten).

En snabb kontroll av resultaten i förhandsgranskningen – ja, det ser bra ut. Nu bestämde jag mig för att ställa in linjefärgen på 50 % grå (Objektegenskaper, fliken ”Linjer”) och jag breddade ut den högra sidomarginalen till 5,75 cm – men dessa steg är helt valfria. Om du vill marginaljustera styckena i ditt brev kan det vara bra att lägga till ytterligare ett par millimeter till den högra marginalen.

Nu saknas egentligen bara sidnumreringen.

Ställa in avancerade sidnummer

Det vanliga sättet att ställa in sidnummer är att använda sidfoten. Låt oss gå igenom det här riktiga snabbt: Välj Sidfot från menyfliken Infoga – du kan antingen välja den förinställda sidfoten genom att klicka på ikonen eller en av tio layoutinställningar genom att välja pilikonen. Observera att TextMaker omedelbart flyttar markören till sidfoten och att menyfliken växlar till sidhuvud- och sidfotläge. Här klickar du på listrutepilen i Infoga | Fält och väljer Sida och kapitel | Sidnummer – och nu är du klar.

Du gör detsamma för en mer ambitiös mall. Målet är emellertid att ha sidnumret bredvid brödtexten i stället för nedanför den. Du uppnår detta genom att först placera en ny textram utanför sidomarginalen – jag valde nedre vänstra. Guider säger ofta att en viss sak är ”riktigt enkelt att göra” och gör det sedan otroligt svårt att följa processen eftersom de hoppar över många steg. Låt oss gå igenom processen med hjälp av en punktlista (även om det är riktigt enkelt):

• Se till att du är på huvudsidan (Vy | Huvudsida).
• Välj Infoga | Textram i menyfliken.
• Klicka med musen och dra en rektangel i det nedre vänstra hörnet utanför sidokanterna.
• Högerklicka på en av ramarna på textramen Välj Egenskaper från snabbmenyn
• På fliken Layout i dialogrutan för objektegenskaper ställer in du in den horisontella positionen på ”Vänster, Sida, 1 cm” och den vertikala positionen på ”Botten, Sida, 1 cm”.
• På samma flik ställer du in inslagsmarginalerna till 0 cm i alla fyra riktningarna.
• Ställ in bredden på 1,25 cm på fliken Format.
• På fliken Inre text ställer du in den vertikala justeringen till ”Botten” (tredje ikonen från vänster) och stänger dialogrutan för objektegenskaper via knappen OK.
• Klicka in i textramen och välj styckeformatet ”Brevhuvud” du skapade tidigare från Hem | Format.
• Klicka på listrutepilen bredvid Fält på menyfliken Infoga och välj Sida och kapitel > Sidnummer.
• Skriv ett |-tecken omgivet av mellanslag (” | ”).
• Från menyn Fält väljer du Sida och kapitel > Sidantal.

Vi är klara. Visst var det enkelt?

Ställa in en vattenstämpel

Låt oss fullborda detta brevhuvud med en vattenstämpel. Du kanske vill placera en logotyp bakom brödtexten, eller så kanske du vill placera en stor stämpel för att indikera att detta bara är en utkastversion. Vi gör det här senare eftersom det bara är en aning mer komplicerad variant av det föregående exemplet.

Se först till att du använder huvudsideläget. Infoga i en bildram på samma sätt som du infogade logotypen (Infoga | Bild ). Återigen inkluderas en exempelbild när du laddar ned den här guiden. Bilden kommer att visas i mitten på sidans övre fjärdedel. Klicka och dra bildramen till mitten av sidan. Tryck på Skift och klicka nu på den gröna cirkeln ovanför bilden (detta begränsar rotationsvinkeln) och dra den åt höger tills statusraden indikerar ”Rotation: 45,0 °”.

Resultatet har fortfarande flera problem: För det första ligger bilden över allt – en vattenstämpel ska vara underliggande. För det andra är den lite för mörk. För det tredje skulle den kunna vara större. Låt oss ta itu med dessa problem en i taget.

Det första steget är att placera bilden längst bak och se till att texten inte bryts runt den. TextMaker ska visa kontextkänsliga menyfliken Bild förutsatt att bilden fortfarande är markerad. I avsnittet ”Position” ställer du in bildsättningsläget till ”Bakom text” och klickar sedan på Placera längst bak. Ställ därefter in reglaget för ljusstyrka på menyfliken Bild till + 15 % eller + 20 %. Du kan förstora bilden genom att antingen dra en av de ljusblå hörnpunkterna eller öppna objektegenskaperna och ställa in skalningen till 110 % eller 120 % på fliken Format (se till att ”Behåll proportioner” fortfarande är aktivt innan du klickar på OK). Eftersom TextMaker använder det övre vänstra hörnet av bildrutan som skalningsankare måste du flytta vattenstämpeln efter skalningen.

Ett steg kvar nu. Gå till Arkiv | Egenskaper för att se till att inget av designelementen flyttas av misstag när du redigerar brevet och aktivera ”Lås objekt på huvudsidan” på fliken Vy. Om du nu växlar tillbaka till standardvyn ignorerar texten artigt vattenstämpeln och alla designelement låses fast på sina positioner på sidan.

Ställa in flera huvudsidor

Om du behöver flera mallsidor för ett dokument kan du ställa in dem via dialogrutan Kapitel (Layout | Kapitel). När du markerar alternativet ”Olika förstasida” under ”Huvudsidor” kan du till en början förvånas eftersom huvudsidan fortfarande bara visar ett alternativ.

När du börjar lägga till exempeltext på din sida (Lorem Ipsum-generatorer är en bra källa för stycken av exempeltext) kommer huvudsidevyn att visa dig två huvudsidor: ”första huvudsida” och ”primär huvudsida.” Om du dessutom markerar ”Olika vänster- och högersidor” i dialogrutan Kapitel kommer du att ha tre huvudsidor: ”första huvudsida”, ”vänster huvudsida” och ”höger huvudsida.”

Du kan nu redigera alla dessa huvudsidor separat. Du kan ställa in olika kapitel för ännu mer variation. Varje kapitel kan ha upp till tre huvudsidor (första och primära eller första, vänster och höger). Observera att text inte kan gå över kapitelgränser.